Störst av allt

Genretypiskt i deckaren är att det finns en brottsling och ett brott. I det här fallet ett mord. Om jag väljer att bli mera exakt; en skolskjutning. Deckaren liknar ändå inte en vanlig deckare som jag läst förut. Skillnaden med den här är att man får veta vad som hänt direkt, men inte veta hur saker hänt. Allting klarnar under läsningens gång. Bit för bit, lite åt gången. Det är intressant att sitta och fundera på ifall protagonisten är skyldig eller inte. Jag skulle säga att bokens teman är klasskillnader och till en viss grad även familjeproblem. Läsaren märker tydligt hur de olika karaktärerna i boken hör till olika klasser i samhället. Maja hör till den rikare klassen. Det här framkommer tydligt, bl.a. när fången i cellen bredvid Maja i häktet skriker “Synnerligen rika jävla fitta”. Protagonisten berättar även hur vakterna verkar tycka att hon är en den “rika flickan”, vilket inte är en positiv sak enligt vakterna. Maja berättar även hur hennes mamma inte egentligen verkar bryr ...

Jag är ofta mycket kritisk när det kommer till deckare. Jag tycker att de alla har samma mönster och att man lätt kan förutspå vad som kommer hända. Man börjar med ett mord eller brott av någon sort, blir introducerad till karaktärer som är alla misstänkta, man har sin huvudmisstänkta som alla ledtrådar pekar mot bara för att i slutet få veta att man trodde helt fel igenom hela boken och på riktigt var brottslingen kar aktären man aldrig misstänkte; en stereotypisk deckare. Störst av allt ändrade ändå mina tankar om deckare. Man var genast i början uppslukad av berättelsen som är mycket viktigt eftersom det är början som får personen intresserad av berättelsen och får en att vilja fortsätta läsa, som ''Störst av allt'' definitivt lyckades med. Det var svårt att sätta ner boken när man en gång börjat läsa och början är antagligen den delen som fastnat bäst i minnet. Hela boken var annorlunda och spännande och jag kan definitivt hålla m...

Boken “störst av allt” som är skriven av Malin Persson handlar om en 18 årig flicka som heter Maja. Maja anklagas för en skolskjutning tillsammans med hennes pojkvän/kompis Sebastian. Boken så här långt går ut på att Maja sitter i rättssalen och försöker tänka på annat medan åklagaren bara pratar och pratar. Maja tänker på obetydliga saker som hänt hemma, hon talar om hennes mamma och hur hon tycker att hennes mamma är konstig mm. Det kommer även fram att det var Sebastian som dödade sin egen pappa. Jag tycker att det viktigaste är att få veta ifall Maja är skyldig till skolskjutningen. Den delen är lite suddig eftersom hon på ett ställe i boken beskrivs som oskyldig och att hon endast hade vapnet i handen pga. självförsvar. Ändå är det många saker som pekar mot det. Boken utspelar sig till mesta dels i rättssalen och i skolan, men även hemma hos Maja. När Maja sitter i rättssalen tänker hon tillbaka på saker som hänt tidigare i hennes liv, för att slippa lyssna. Det ...

Protagonisten i boken är en flicka i 18-års ålder vid namnet Maria ‘’Maja’’ Norberg, som bor hemma med 'sina föräldrar och sin lillasyster. Läsaren får aldrig en direkt bild om hur Maja ser ut till utseende, men man får ett starkt intryck om hurdan hon är som person mycket tidigt i boken eftersom berättelsen är skriven ur en jag-berättarens synvinkel. Karaktären byggs ändå upp på ett intressant sätt, eftersom berättelsen börjar i nuet och man för först medan man läser gå bakåt i tiden och veta hurdan hon var förut. Det är alltså inte den typiska uppbyggningen var karaktären börjar som ung och omogen och i slutet av boken har hen blivit mycket mer mogen och vet mera om saker. I Störst av allt är det mera att vi får karaktären som hon är idag, och sedan med tiden får vi pusselbitarna om hur hon blivit som hon är. Den Maja som läsaren först får träffa är en mycket tystlåten flicka som inte kunde bry sig om vad någon tänker. Det är först senare i boken vi får veta att ...

Historien börjar med en snabb genomgång av huvudhändelsen, som boken bygger sig på och hanterar genom handlingen. Genomgången görs kort på en sida, vilket direkt bygger upp en nyfikenhet för bokens fortsättning. Därefter sätts historien igång och en av bokens viktigaste huvudelement presenteras; domstolen. Domstolen och dess olika genomsökningars betydelse framförs och man får en tämligen klar bild på bokens idé och struktur. Boken kommer behandla domstolen, utredningar och protagonistens minnen och tankar. Rätt så snabbt fås en bild på protagonistens, då hon presenteras i samband med dess tankar. Boken är skriven i jag- form, alltså ur själva huvudpersonens synvinkel. Dessutom omfattas protagonistens minnen och tankar, likaså dess känslor och åsikter kring händelserna. Protagonisten presenteras som gärningsmannen, men frågan lämnas ändå öppen då protagonisten verkar omedveten och hela historien inte ännu är utförd. Bokens slutsats lämnas öppen, och nyfikenheten byggs upp ...